Första dagen på året
Trötta efter sen kväll igår förberedde vi för gäster till fika idag. Alla hjälptes åt och den äldsta dottern till och med bakade två kakor. Trevligt besök och gott fika aldrig fel men efter att de åkt var energin hos mig alldeles slut. Detta tillstånd drabbade dock inte barnen. De tre äldsta satte på sig pannlampor och gav sig ut i mörkret för att ta tillvara på den snabbt krympande snön. Snöhäst och snöråtta måste slutföras fick jag höra innan de tumlade ut på gården. Försöker vara stödjande för all typ av kreativt och fantasifullt skapande men i mörkret?
Mörker innebär många oanade och ibland skrämmande möjligheter. Mörker kan sluta sig kring en som en varm trygg filt eller gömma potentiella fiender beroende på vad ens fantasi totar ihop i huvudet. Ficklampans begränsade ljus flimrar över marken, ett ljud får huvudet att rycka upp och ögonen stirra ut i mörkret. Vad det något där bortom ljusets cirkel? Håller andan, lyssnar. Tystnaden omkring får pulsen att dunka i öronen.
Så fnissar en av de andra till med ett medryckande fnitter. Leken återgår med stoj och stim. Mörkret omkring får leken att blir mer exklusiv och mer intensiv. Här och nu är det enda som har betydelse. Morgondagen är långt borta...
